Śudro Mariben

De la Vikipidiya
O sundal ando 1959, kana sas o Shudro Maripen.

O Shudro Mariben sas yekh vaxtesko periodo kana sas konflikto mashkar el Maladine Shtatura thay o Sovietikano Khethanipen thay el avere thema kay sas phralarde yekhesa mashkar lende, o Okcidentalno Bloko thay o Orientalno Bloko. I fraza shudro mariben sas labardi soske nas bari direktutni chingar mashkar el duy superzorende, numa svako them das vast dushmanikane katanura ande bare regiunalne konfliktura kay sas prindzharde sar “proksi” vay bi-direktutne marimata. O konflikto avilo pali ideologikalo thay geopolitikalo chingar kay shirdas kana solduy superzora mangline te avel o may zuralo them kay sas les so may but influencia po sundal, pala kodo ke sas phralarde bisavaxtutnes te maren mamuy e Nacistikane Namcoste thay o Thagaribnaske Zhaponoste ando 1945. Pashal o barariben el nuklearne yagalake kidimata thay el bichhalimata el katanenge, i chingar te avel opralutno sas dikhli vi ande bi-direktutne metodura sar o godako mariben, i propaganda, o shpioniben, el buxlarde zumavimata te achhaven o kiniben-bikiniben mashkar el themende, e chingara kana sas sportivo evenimentura thay el teknologikane konkursura sar o Spacosko Konkurso.

I origina el frazaki[editisar | modificare sursă]

Ko agor el Sundaleske Maribnasko o II-to, o englezikano xramosarno o George Orwell labardas i fraza shudro mariben (englezikanes: cold war), sar yekh generalo fraza, ando lesko lil „Tu thay i Bomba Atomika”, publikisardo po 19-to oktombra 1945 ando Britanikani revista Tribune. Gindisarindoy ka yekh sundal kay dzhivelas andi uchhalin el shayipnaski te merel ando nuklearno mariben, o Orwell dikhlas ke durkerimata el James Burnhamoske kay phende ke o sundal kamas avel may rigardo, xramosarindoy:

Kana dikhav sa o sundal, amaro drom but bershendar nai karing o bi-sherengo societeto ama karing i nevardi robia... Sas but dimata-duma vay vakarimata andar i teoria el James Burnhamoski, numa cira dzhene inke dine godi ka so mangel te phenel la vash el ideologura-kay si, o fal te dikhel o sundal, o fal te pakal thay i sochialo struktura kay kamas vazden pen andyekh them kay sas ando sayekh vaxt bishayutno te avel lino katar aver them thay andyekh savaxtesko „shudro mariben” el pashutnenca

Palal leste[editisar | modificare sursă]

I Rusikani Revolucia[editisar | modificare sursă]

So may but historiake dzhanglutne mothoven ke e origine el Shudre Maribnasko si ando vaxt kay sas tokos palal o Sundaleslo Mariben o II-to, numa si varesave mashkar lende kay phenen ke o Shudro Mariben chhachhes shirdas vay astardas palal i 1917 bersheski Oktombraki Revolucia andi Rusikani Republika kana el Bolshevikura dine tele o Provizionalo Guberno andar i Rusia. Ando Sundalesko Mariben o I-to, el Britikane, Francuzikane thay Rusikane thagarimata sas phralarde ando shirdiben sar el bare Phralarde Zora, thay palal akava el Amerikake pharlardine pen lenca sar yekh Khethani Zor ando aprilo 1917.

O Duyto Lumako Maripen[editisar | modificare sursă]

Ko agor el bershengo 1930, o Josef Stalin kerdas buti el Avrutne Ministrosa o Maksim Litvinov te vazden el popularne frontura el kapitalistikane partidanca thay gubernenca te maren mamuy o fashismo, madikh ke lengo may baro dushmano sas o „socialo fashismo” el avere sochialistikane partidango kay sas ando konkurso el komunistikane partidanca, thay kodo kerdas o drom lokho vash el Nacistura ando Namco. Ando 1939, pala varesave zumavimata te kerel yekh katanikano phralariben el Britanasa thay Francasa mamuy o Namco kay nas baxtagorutne, o Sovietikano Khethaniben phralardas pes el Nacistikane Namcosa, kay mirisardas varesave manushen, madikh ke o Sovietikano Khethaniben dezha kerdas Amalipnasko Pakto el fashisturenca andar i Italia ando bersh 1933.