Banjara

De la Vikipidiya

Banjara si yek desi jātī (kasta, nasiya, seloro) so aven andar o Rajastân. Lengo chib si i lambadi (lamani) [1], yek rajputikani chib tar e indo-ariyanikane chiba. Von phenen vi le chiba le manushenge andar teritorurya kay jivisaren (marathi, telugu, kannada tay aver). But lendar chi may phenen lambadi.

Puranipen[editisar | modificare sursă]

Dumult von jivisarden ando Rajastan, ando oksident le Indikane Subbarodivpeske. Kana e musulmanurya kerder maripen ande kodole riga (o 11-to shelbersh), but lendar trebulen te nashen. Akana cira jivisaren ando Rajastan. E kolaver si andi Maharashtra, Jarkhand, Andhra Pradesh, Karnataka tay aver thema la Indiyake. But shelbersha von akyararden te phirel le lenge guruvensa andar le nordutne tay mashkarutne riga le Subbarodvipeske (sas phirutne jene). Von kerden love ingerindos marfurya (dyiv, orezo, bumbako, thai aver) yek thanestar aver thaneste opre le guruvenge dumende. De kana inklen e moderne transportoske mashkara von trebulas te beshen ande forurya tay gava.

E banjarenge phure janen tay mothoven puranimata de kana telyarden e Rajastânestar. Von sas yek râjputikano (xelavdo) grupo tay marden but bersha zurales e musulmanensa, but thema e forurya kothar sas peravde. Ando kodo vaxt, kana e musulmanurya kana e hindustanurya sas may zurale. Von may phenen so nishte manusha lendar gelen ando oksidento, ko Afganisthan tay Fârsiya pe Khiber, Bolan tay Mulla playinenge tangimata tay chi avilen palpale.

Banjara tay roma[editisar | modificare sursă]

Kana janglen pe roma von den godi so kadala si e gele. Von kerden nishte rodimata (vi inklisti yek rivista, Banjara roma), den duma le romensa so arakhlen. Vi de kana aver manusha shunden kadava, navyaren len Gypsy, Banjara Gypsy vay Banjara Roma (e evropenurya janen may mishto le romen). Von phenen so e duy sela miyazon pen (vi e roma vi e banjara den but pativ lenge familiyende, e juvlya xuryaven miazutne sâle...).

Tar e kerde rodimata dudalo si e roma aven andar o Râjastân tayo Pûnjab tay mekhlen kodole thana po 11-to shelbersh (kana sas o maripen le musulmanurenge le hindustanensa). Pal nai kerdo ji akana yek seriozo rodipen pe roma tay e banjara kethanes te xalyarel so si puranipen tay so si paramichi ande mothovimata le banjarenge, kashte janas e roma si kodola gele vay na.

Dikh vi[editisar | modificare sursă]

Proto-Rroma

Avrutne phandimata[editisar | modificare sursă]